ETT BRUSTET HJÄRTA
Det senaste dygnet har varit så fruktansvärt jobbigt.
I torsdags åkte Henes och hämtade vår efterlängtade foxterrier valp Ella. och vilken guldklimp vi hade fått! såååååå söt, charmig, lyhörd, nästintill rumsren och härligt 8 veckor. det pirrade i kroppen att vi äntligen hade hittat ett riktigt charmtroll som vi kunde ha inne och som jag skulle göra till "min" hund.
på natten fick hon ligga i vårt rum. ibland fick hon va precis vid mitt huvud tills hon ramlade ner och sedan hamnade hon på tofflorna som hon verkade stormförtjust i. när jag sedan vaknade "hade ju i och för sig inte sovit en blund på hela natten" för att gå upp till jobbet 05:30 så hade hon hållt sig hela natten för att gå ut o kissa. sååå himla söt. dock hade hon kräkts på vårt obehandlade trägolv så nu finns där två fina stora gula fläckar.
åkte sen till jobbet och Henes slängde in henne i hundgården med de andra hundarna. blev en middag på kvällen hos min kära mor. sen när vi kom hem skulle vi släppa ut hundarna och ge de mat. jag går ner till hundgården och släpper ut de, men min lilla Ella kommer inte. jag visslar och visslar men hon kommer fortfarande inte. det var relativt mörkt så man såg inte allt för mycket där nere. jag ställer mig och kikar in i hundgården och ser att nåt vitt ligger längst in, dock ser det inte levande ut. jag blir livrädd och ropar på Henes och säger att det känns som Ella ligger livlös. Henes springer ner till hundgården för att kolla. han slänger in handen för att känna efter. ut därifrån kommer en död Ella. jag går in i nåt chocktillstånd och bara skriker och gråter och förstår inte att det är sant. min lilla hund!! hon var ju så perfekt, så underbar, jag som hade längtat efter henne hela dagen. hon fanns inte mer , hon var ihjälbiten av den värsta hunden jag någonsin träffat.vi bara satt o grät igårkväll, det uppstod en tomhet. jag är så arg och ledsen, finns inga ord. att gå till jobbet idag var en pärs. fick gå hem innan halva arbetspasset var avklarat då ett femtal gråtattacker kom titt som tätt. jag är helt förstörd och jag har inte ens tittat ner mot hundgården idag. jag klarar inte av att titta ner dit. jag är så jävla arg och ledsen, det blir så frustrerande. jag vill bara döda Dixa... man dödar inte en hjälplös liten valp, det bara går inte!
jag kan hålla på hur länge som helst men det kommer nog ta ett ta innan jag kan bli riktigt glad igen.
vi fick ha dig ett dygn men det kändes som vi hade känt varann i flera år.
puss min älskade Ella.
